Rapportförfattare:
Solvig Ekblad, Fredrik Lundvall, Jasenko Omanovic, Per Lundgren.
Syfte
Projektets huvudsyfte var att stödja ukrainska flyktingar att komma in på, alternativt föra närmare, arbetsmarknaden. Projektgruppen har arbetet med två primära metoder. Jämställdhets, icke-diskriminering och tillgänglighetsperspektiven har beaktats i varje moment och åtgärdats vid behov.
1. Främjat de ukrainska flyktingarna i Ångermanland som medskapare till arbete i form av anställningar eller praktikplatser. Det har uppnåtts genom en matchning av målgruppens yrkeserfarenheter och förutsättningar mot de lokala arbetsgivarnas arbetskraftsbehov och intresse av att anställa/ge praktik till de ukrainska flyktingarna.
För att uppnå effektivitet i matchningen har inledningsvis skett en tidsaktuell kartläggning av såväl de potentiella arbetstagarna (yrkeskompetens, språkkunskaper, barnpassning, hälsa, etc.) som arbetsgivarna (arbetskraftsbehov, möjligheter till arbete/praktik, etc.). Uppgifterna har löpande registrerats och kategoriserats för att optimera matchningsprocessen.
2. Erbjudit projektdeltagarna en traumafokuserad Hälsoskola som syftar till att höja hälsolitteraciteten genom att stärka de ukrainska flyktingarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa. Hälsolitteraciteten står för de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för människors motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda information.
Majoriteten av flyktingarna bär på svåra traumatiska minnen, postmigrationsstress och återvändarestress. Eftersom evidens visar att hälsa, såväl den fysiska, psykiska och sociala, har betydelse för möjligheten att skaffa och sköta ett arbete har samtliga medverkande i projektet erbjudits att delta i en traumafokuserad Hälsoskola, en gruppverksamhet som ger en introduktion och information om det svenska samhället. Gruppverksamheten har omfattat bland annat:
• Information om jämställdhet, likabehandling och icke-diskriminering – kvinnors
rättigheter och skyldigheter liksom allmänt om mänskliga rättigheter.
• Fakta om psykologiska trauman från kriget, stress efter ankomst och
återhämtning samt psykisk hälsa och ohälsa för både kvinnor, män och barn
(elevhälsa). Risk för intergenerationseffekt (föräldern för över psykisk ohälsa till
barnet).
• Fakta om socialtjänst (“Socialsekreterare tar inte barnen från de ukrainska
föräldrarna”), som reducerar desinformation.
• Hälsofrämjande insatser inkluderande information om hälso- och sjukvård
inklusive tandvård, kost, motion, anställningsbarhet och friskvård för att
förebygga olika folkhälsosjukdomar inklusive psykisk ohälsa.
Hälsoskolan, som är evidensbaserad har även tidigare erhållit medel från Socialfonden, ska betraktas som en aktivitet (socialt och emotionellt stöd och färdighetsträning) med sikte på att föra deltagarna närmare arbetsmarknaden.
I projektets arbetsgrupp har funnits omfattande kunskap och erfarenheter relaterade till projektets ingående moment. Här avses främst erfarenhet av att arbeta lokalt med flyktingar, coacher med ansvar för matchningsprocessen, projektledning, tolkar samt genomförande av traumafokuserad Hälsoskola.
Nedan följer en kort sammanfattning av projektets ursprungliga huvudmål samt måluppfyllelse.
Mål Utfall
Antal inbjudna till informationsmöten 500 450
Antal som hörsammat inbjudan 350 249
Antal projektdeltagare 300 214
Projektdeltagare i arbete/praktik. 80 71
Projektdeltagare som deltagit i traumafokuserad
Hälsoskola 80 100
Flyktingarna från Ukraina befinner sig i en svår situation (både före och efter ankomsten). Förutom det uppenbara som följer av Rysslands invasion av deras hemland, och en dagersättning begränsad till 71 kronor, så saknar de, som flyktingar omfattandes av EU:s massflyktsdirektiv, många av de sociala och emotionella stöd och förmåner som andra flyktingar med uppehållstillstånd har rätt till.
De vuxna har under projekttiden inte haft tillgång till Sfi. Vidare har de enligt lag endast haft rätt till vård som inte kan anstå (jmf med vuxna asylsökande, barn har samma rättigheter som boende barn men det finns kösystem) och har inte heller rätt till flertalet av de verktyg Arbetsförmedlingen förfogar över, till exempel hjälp att söka arbete på grund av att de saknar personnummer. Barnen, som andra asylsökande barn har rätt till skola, men har inte skolplikt. De vuxna har heller inte samma möjligheter till försäkringsskydd vid arbete och praktik. Vidare får jobbsökarföretag ingen ersättning från AF för det arbete de lägger ner för att skapa arbeten till flyktingarna från Ukraina. Avsaknaden av ekonomiska incitament medför att få prioriterar att hjälpa den här gruppen in på arbetsmarknaden.
Samtidigt talar vi om människor som, i förhållande till många andra flyktingar som anländer till Sverige, har goda förutsättningar till snabb integration och självförsörjning. De kommer från ett samhälle och en kultur relativt likvärdig vår, de känner sig som européer och Ukraina sökte i februari 2022 om EU-medlemskap. Dessutom är många välutbildade och har ett starkt driv att komma i arbete. Detta sammantaget har vi strävat efter att ta fasta på i vårt projekt.
Däremot trodde vi inledningsvis att flertalet ukrainare kunde engelska vilket inte visade sig vara fallet. Detta har försvårat för arbetsgivarna att anställa. Vidare har det funnits begränsningar med tolkar, alla har inte pratat ukrainska utan ryska. Enligt lag har alla som inte kan kommunicera (inklusive döv- och blindtolk) rätt till tolk. Barn ska inte enligt Barnkonventionen tolka sina föräldrar.
Projektändringar som orsakats av faktorer utanför projektets kontroll:
Projektledningen har under projekttiden, i dialog med ESF-rådet (Östersund), lämnat in och fått beviljat två anmälningar avseende förändringar i projektet
Den första, med beslutsdatum 2023-04-11, berör utökning av målgruppen. Bakgrunden är att vi under vintern 2022 blev medvetna om att de prognossiffror som tidigare lämnats av Migrationsverket avseende antalet ukrainska flyktingar som förväntades komma till Sverige och även specifikt till Härnösand inte skulle komma att uppnås.
För att säkerställa att vi skulle nå våra uppsatta mål, och efter diskussioner med ESF-rådet (Östersund), kontaktade vi övriga kommuner i Västernorrland för att efterhöra deras intresse för att medverka i projektet.
Örnsköldsvik, Ånge, Sundsvall och Sollefteå valde att ansluta sig. Primärt erbjöd vi flyktingar i dessa kommuner möjlighet att delta i den traumafokuserade Hälsoskolan. Gensvaret blev mycket positivt och har dels lett fram till att vi överträffat projektmålet med 80 personer som ska ha genomgått Hälsoskolan dels ledde fram till att vi i Sollefteå och Örnsköldsvik även givit projektdeltagare möjlighet till framtagande av CV liksom matchning mot lokala arbetskraftsbehov.
Den andra ändringen, med beslutsdatum 2023-06-12 avser en justering nedåt gällande antalet deltagare, från 300 till 200 personer. Under rubrikerna “Projektidé och förväntade resultat” samt “Projektets resultat, mål och indikatorer” har målen justerats med hänsyn taget till beslutade projektändringar. I det senare ändringsbeslutet från ESF-rådet framgår även en budgetneddragning med 281 000 kronor.
Personaländringar
Det har även skett en del personaländringar under projekttiden. Till exempel ersatte projektägaren Fredrik Lundvall, på grund av sjukdom, Per Lundgren som projektledare. Ändringen genomfördes 15 maj och varade projekttiden ut.
Vidare valde coacherna Olga Klovanych, Olena Morkva och Lena Nordlander, av olika personliga skäl, att avsluta sina anställningar under maj 2023.
Utvärdering
Som en viktig del i vårt utvärderingsarbete har vi under september 2023 genomfört två enkätstudier, en riktad till deltagare och en riktad till arbetsgivare.
Nedan följer ett utdrag ur rapporten. För ytterligare resultatbeskrivning hänvisas till den fullständiga rapporten som arkiverats i Invandrarindex brandsäkra kassaskåp, till och med 31 december 2026.
Deltagarenkät/Övergripande
Enkäten har skickats till 211 projektdeltagare varav 121 har svarat, frivilligt. Vi har således en svarsfrekvens på 57 procent. Den relativt höga svarsfrekvensen ger goda förutsättningar för tolkning och resultatanalys.
84 procent av dessa är kvinnor och 16 procent män.
47 procent är gifta, varav 55 procent har sin make/maka med sig i Sverige. Det kan bland annat handla om de döva paren och make/maka som kommit nyligen. Siffran kan ha varit lägre i början av projektet.
53 procent har barn under 15 år.
27 procent planerade att åka tillbaka till Ukraina efter kriget. 40 procent har svarat att de inte planerar att göra det medan 33 procent var osäkra.
När vi bad deltagarna skatta sitt upplevda mående på en fem-gradig skala där 1 betydde “mycket dåligt” och 5 “mycket bra” uppgav närmare hälften, 46 procent, värdena 4 eller 5. Endast 3 procent svarade1, det vill säga “mycket dåligt”.
Deltagarenkäten/deltagare i den traumafokuserade Hälsoskolan
46 procent av de som besvarat deltagarenkäten har deltagit i den traumafokuserade Hälsoskolan. Av dessa svarade:
74 procent att de vill fortsätta i Hälsoskolan.
79 procent att de vill fortsätta att få information från Hälsoskolan.
95 procent skulle “nog” eller “absolut” rekommendera den traumafokuserade Hälsoskolan till en person i samma situation som de själva, flyktingar från Ukraina.
Respondenterna ombads att, på en femgradig skala där 1 stod för “mycket dålig” och 5 för “mycket bra”, lämna ett övergripande omdöme för Hälsoskolan.90 procent, angav betygen 4 eller 5.
Deltagarenkäten/deltagare som fått hjälp av projektet att söka arbete
Drygt hälften, 55 procent, av de som deltog i enkäten har fått hjälp av projektet att söka arbete.
64 procent hade, när de besvarade enkäten, arbete. 76 procent av dessa hade fått sitt arbete via projektet.
95 procent skulle “nog” eller “absolut” rekommendera projektet till en person i samma situation som de själva, flyktingar från Ukraina.
Respondenterna ombads att, på en femgradig skala där 1 stod för “mycket dåligt” och 5 för “mycket bra”, lämna ett övergripande omdöme för projektet. Alla, 100 procent, som besvarat frågan angav betygen 4 eller 5.
Arbetsgivarenkäten:
14 arbetsgivare som deltagit i projektet och som har ukrainsk personal har besvarat enkäten. På grund av det låga antalet respondenter anges resultaten i absoluta tal och inte i procent.
På frågan vilka som var de främsta skälen till att anställa en ukrainare angavs följande (antal svar inom parentes):
Var en trevlig person (10).
Anställningsstöd från Arbetsförmedlingen (6)
Hjälpa ukrainare (6)
Personens kompetens (4)
10 av 12 arbetsgivare sa sig, på en femgradig skala där 1 stod för “mycket missnöjd” och 5 för “mycket nöjd”, vara “mycket” eller “ganska” nöjda med sina ukrainska anställda.
7 av 10 kunde tänka sig anställa fler ukrainare medan tre var osäkra.
Hälften av de som svarat framhöll språket som en utmaning och på vår fråga om det är något projektet kan göra för att underlätta för arbetsgivarna nämndes “tolk vid större möten” och “svenska och teckenspråk”.
Kontakten med projektet uppfattades positivt. Betygen på den femgradiga skalan angavs i huvudsak till 4 och 5 med ett undantag. En respondent uppfattade kontakten inledningsvis som oengagerad men därefter som “mycket bra”.
Fem arbetsgivare hade endast kvinnor anställda, tre “endast män” och tre “både män och kvinnor.
Fyra arbetsgivare uppgav att de anställt ukrainare med funktionshinder. I samtliga fall handlade det om hörselskadade/döva.
Kvalitetssäkring i den traumafokuserade Hälsoskolan:
I den traumafokuserade Hälsoskolan har såväl för- som eftermätning genomförts i form av en kort enkät.
En framgångsfaktor är att man mår bra, något som den traumafokuserade Hälsoskolan i Sundsvall/Ånge/Härnösand/Sollefteå/Örnsköldsvik kunnat påvisa under 8 omgångar a 5 tillfällen, totalt 40 tillfällen. Majoriteten har varit ensamstående mödrar, totalt 100 deltagare.
Hälsoskolan har även möjliggjort förstärkning av nya sociala nätverk mellan deltagarna som ägt rum.
Omänskligt våld, tortyr eller tortyrliknande misshandel minimerar tilliten till andra människor men den traumafokuserade Hälsoskolan har ökat tilliten till myndigheter genom att deltagarna fått faktainformation av lokala samtalsledare (psykolog, polis, asylhälsa, elevhälsa, socialtjänst och Migrationsverket), har reducerat desinformation.
De ukrainska psykologerna behärskar ukrainska, ryska och engelska, och har efter varje träff samlat in frågor som den lokala samtalsledaren fått ta del av till nästa omgång.
Resultatet visar bland 58% av 100 deltagare som svarat på enkäten både före och direkt efter avslut att deltagarna hade signifikant högre upplevd hälsa än före start av de fem gruppträffarna.
Fler deltagare upplevde ingen stress och oro och färre upplevde lite eller svår stress. Det var vanligt att de önskade fler tillfällen för att öka hälsolitteracitet.
Flera har erbjudits individuell online uppföljning av de ukrainska psykologerna under handledning (ukrainska psykologer har inte legitimation i hemlandet).
För att förstå mammornas oro för barnen som har rätt till skola men inte skolplikt har barnen efter förälderns samtycke fått möjlighet att i grupp träffa de ukrainska psykologerna under handledning (efter godkännande från ESF-Östersund).
Förutom ovanstående redovisade enkätundersökningar har i september även genomförts Medarbetarsamtal med samtliga medarbetare i projektet.
Vidare har uppföljning och utvärdering genomförts i de veckovisa personal- och ledningsgruppsmöten (totalt 30 respektive 31 möten) liksom i de styrgruppsmöten som vanligen genomförts en gång i månaden (sju möten).
Slutsats
När vi nu avslutat projektet Ukrainare i Härnösand drar vi framförallt fyra slutsatser:
1. Kombinationen att coacha till arbete och erbjuda traumafokuserad hälsoskola fyller mycket viktiga behov hos de ukrainska flyktingarna. En framgångsmodell som gärna sprids till andra kommuner.
2. Trots okänd terräng samt förväntade liksom oväntade utmaningar har projektet genomförts framgångsrikt och på många sätt överträffat de högt ställda förväntningarna.
3. I medarbetarsamtal framkom att de som arbetat i projektet önskar fortsätta i FAST-Care projektet om ansökan godkännes. Detta underlättar och möjliggör en bra start av projektet.
4. Integrationsinsatser som genomförs i samhället har oftast olika huvudmän och sker i separata stuprör utan koppling till varandra vilket begränsar effekten. I vårt projekt kombinerar vi, sömlöst, olika aktiviteter såsom coachning och Hälsoskola (inklusive skapande av sociala sammanhang) vilket i vår utvärdering visat sig mycket effektivt även ur ett integrationsperspektiv. Vi vill därför understryka vikten av att sprida våra erfarenheter eftersom vi anser att vår modell kan vara mycket framgångsrik även ur ett mer övergripande integrationshänseende. Det här arbetssättet breddar och fördjupar vi, framförallt när det gäller sociala aktiviteter, när vi nu går vidare med vårt Fast Care-projekt där vi knutit nära relationer till två andra CARE-projekt, Kram fors och Sundsvall/Timrå. Genom att ta tillvara på styrkorna i våra respektive verksamheter har vi skapat ett koncept som vi tror kan tillföra ytterligare dimensioner i arbetet med att integrera de ukrainska flyktingarna liksom att på sikt förbereda för ett återvändande till Ukraina.
